Skip to content

Ljud påverkar oss på flera sätt

24 oktober, 2010

Medan jag skriver det här är det någon granne som borrar i huset där jag bor. Jag blir otroligt störd. Visst är det fascinerande hur vi påverkas av ljud? I fredagens Skavlan medverkade ljudexperten Julian Treasure. Han berättade att ljud påverkar oss på fyra sätt:

  • fysiologiskt – ljud kan verka lugnande eller skicka ut stresshormoner som får oss att fly från farligheter
  • psykologiskt – som när man blir glad eller ledsen av att lyssna på en viss låt
  • kogintivt – om två personer pratar samtidigt kan vi inte förstå allt eftersom vi max kan förstå 1,6 personer åt gången.

Apropå den tredje punkten berättade Julian Treasure att i pratiga kontorslandskap är man en tredjedel så produktiv som i tystnad. En tredjedel! Undrar hur många arbetsgivare vars medarbetare sitter i kontorslandskap som är medvetna om det. Det är knappast någon bra idé att spara pengar genom att inte ge de anställda egna rum.

Men det där var bara tre punkter, säger vän av ordning nu, det skulle ju vara fyra. Ja, tevetittarna fick faktiskt aldrig reda på det fjärde sättet, men jag hittade ett klipp där Julian Treasure fick tala till punkt i form av en femminutersföreläsning (på engelska) där han talar om just det här. Där fick jag reda på att den fjärde punkten är den beteendemässiga. Ett exempel på det är att vi gärna undviker alltför högljudda miljöer.

Själv har jag aldrig förstått de människor som kan lyssna på ett pratprogram på radio samtidigt som de utför ett intellektuellt krävande arbete, som att läsa eller skriva en text.  För mig är det helt omöjligt. Och jag tycker mig få en delförklaring hos Julian Treasure: Att läsa eller skriva borde vara kognitivt mer krävande att lyssna på en person som pratar. Eller? Låt oss anta att läsandet eller skrivandet upptar 50 procent mer av hjärnutrymmet. Det innebär i så fall att jag redan använder lika mycket hjärnkapacitet som när jag lyssnar på 1,5 person. Jag har alltså bara kvar utrymme för att lyssna på 0,1 personer – inte särskilt mycket alltså, och följdaktligen förstår jag inte vad jag lyssnar på.

Det där var förstås bara en teori. Har du en annan teori? Eller har du till och med expertkunskaper om det här? Kommentera gärna!

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: